Har ni någon gång fått DEN känslan? den känslan som inte riktigt går att sätta fingret på.
Då det känns som hästen svävar under dig, du behöver bara sitta, krama i tyglarna, snudda med skänkeln eller inte ens det, bara tänka tanken så gör hästen precis det du tänkt dig!
Precis den känslan har jag haft i två dagar nu. Helt otroligt!

Biddy har själv börjat rätta sig när de gäller tempo balans och formen. Tar inte alls lika lång tid längre att få henne att koncentrera sig, som bäst går det när jag rider innomhus.
Som igår exempelvis, i traven gick hon i avslappnad låg form och verkligen väntade i steget, gjorde öppnor i båda varven, svag sluta i båda varven (har haft sjukt svårt för detta), öppna på volt, ryggningar och min häst är 5 år fast sent tagen!?!?! Ja kan inte fatta det själv. De finns säkert många hästar som är lika mycket framme i utveckligen som Biddy och med ännu mer utvecklade! MEn det har gått så oooootroligt fort de senaste. Har bara haft henne sen i maj och då var hon precis igångsatt sen fölet och nu känns det som bitarna BÖRJAR falla på plats, det är lång väg kvar men ja ser lixom hur hon redan utvecklats och vilket håll det börjar gå åt.

När jag sedan skulle börja galoppera så tänkte ja shit, de kommer gå åt skogen för alla som sett henne eller ridit henne vet hur ostadig och vinglig hon är i galoppen och så har det alltid vart, hon byter galopp härs och tvärs, sladdar in med rumpan, kickar, bockar.. Men jag gjorde en mjuk galoppfattning och gjorde precis som i traven, bara satt! Störde henne inte det minsta och woahhhh, kändes inte som samma häst, hon gick i ett lugnt avslappnat tempo, arbetandes i rätt form, höll galoppen ett helt varv på volt+fyrkantspår utan problem, till och med i höger galoppen. kände mig helt mållös. Aldrig vart så glad och nöjd som ja vart dessa senaste dagarna.

Jag vet dock att detta absolut inte kommer hålla i sig länge, imorgon är hon säkert tillbaka i sitt galna jag haha! MEn jag vet iaf nu att hoo kan och börjar förstå hur man faktiskt skall gå, alltså i vilket tempo, i vilken form osv.

Har börjat hitta knapparna nu på min prinsessa.
Hon vet exakt hur hon vill ha det och de ser hon till och visa om man gör fel. jag måste vara extremt försiktig med hjälperna, knappt snudda med skänkel, mjuuukt stöd i handen och vill man göra en skänkelvikning eller liknande så är det bäst man gör en försiktig förhållning och sen bara tänker tanken, annars svarar hon med studs och lite små stegringar. haha
Känns så sjukt kul just nu. Däremot har det gått lite bakot i hoppningen, hon har gärna börjat dyka lite efter hindrena, har inte en chans att sitta upprätt haha.. och laddar som tusan innan vilket gör att det blir otakt osv.. Men det kommer! för jag vet att hon kan och att hon vill. Och hoppa, det vet jag verkligen att hon kan!

min älskade prinsessa, vad hade jag gjort utan dig!